JennyLilja

Jag trodde i min hjärna att din tid var förbi
men allt mitt hjärta skriker är VI!

JAg har försökt, men kan inte bara glömma
det finns ingenting hos dig som går att döma

VArför ska kärleken vara så orättvis
jag vill att det ska bli vi på nått vis

Allt jag vill ha bevarad
är kärlek som är besvarad.

Haha hittade denna dikten som jag skrivit för några år sedan (vilket märks) haha ,men samtidigt tycker jag att den är väldigt ärlig.

Där jag befinner mig nu, som singel i vintertid, längtar man efter någon. Som man kan skratta och ha hejdlöst roligt med. Någon man berättar allt för.  Någon som saknar en. Någon som skickar gulliga sms som gör att det pirrar till i hela kroppen.  Någon som har värmt upp sängen när man kommer hem efter träningen. Någon att tillhöra. Haha som ni hör har jag ägnat mig denna tanken ett X antal gånger. drömt mig bort. Om och när. Inte bra att tänka så. Om det blir så - gud va mysigt. När det blir så - då är jag lycklig. 
MEN MEN MEN MEN. Mina kära vänner det är inte alltid såhär i ett förhållande. Sällan faktiskt.  En del, eller faktiskt rätt många sitter i förhållande som för länge sedan har dött ut. Som tar mer än vad det ger. Det beror oftast på att man tar  varandra för givet. Tänk på att ta hand om varandra.  
Åter till mig, mitt ego. Jag tycker heller inte om någon jag inte kan få. Det var en lång tid men nu är den över, och det känns så skönt. Ska inte säga att jag direkt led av att leva i en lögn. Jag fann mig i det. jag visste att han inte ville ha mig. Sa att jag bara ville ha honom som vän, trots att mitt hjärta slog dubbelslag varje gång han hörde av sig. Kände mig så fruktansvärt dålig som inte lyckades nå honom. Men det värsta, det absolut värsta, var att jag inte kunde glömma honom. Det tog allra mest. Och jag vet att ni tyckte "snälla fattar du inte att det aldrig kommer bli något där -ge upp" Andra tänkte det, mamma sa det rakt ut. Men det gick inte. Det gör att jag verkligen förstår dig min vän, som är med om samma sak. jag finns här.  

Där jag befinner mig nu, som singel i vintertid, kan jag ibland känna att jag vill vara kär, till och med olyckligt kär. och jag vet det låter dumt, men att känna sig helt tom på känslor är en väldigt tråkig och bitter känsla.
Men tänker jag efter så mår jag väldigt bra av att ta hand om mig själv och umgås med mina otroligt roliga kompisar! träna, dansa, spela fotboll! plugga, läsa, kolla på film, städa, fika, prata, shoppa. Jag älskar det! allt. jag behöver ingen att tillhöra, jag känner faktiskt det. Det får komma när det kommer. Så länge man har saker att göra som ger en kickar så går det alldeles utmärkt. Måste faktiskt erkänna att jag är väldigt stark i mig själv. det finns dem som blir nervösa och nästan avlider om de inte får den uppmärksamhet de behöver. som finner sin styrka i andras ögon.

Jag har inget förhållande som tär på mig, ingen jag vill ha utan att nå. Jag har bara mig själv att tänka på. Och det känns förjävla bra måste jag säga!